Rysk mosaik

Om man har en trevlig mus med sidoknappar, exempelvis en Microsoft Wireless Optical Mouse 5000, så vill man ju gärna att alla knappar på musen ska fungera i Linux. Eftersom jag inte kunde hitta några som helst vettiga guider på nätet, så skriver jag ner hur jag fick det att fungera.

Mål: Ställ in sidoknapparna på musen till att fungera som mittenknappen (klick på scrollhjulet).
Detta gör det exempelvis möjligt att öppna länkar som nya flikar i Firefox, genom att klicka på någon av sidoknapparna. Eftersom sidoknapparna är mycket enklarade och bekvämare och klicka på än det stora scrollhjulet (mittenknappen) är detta en viktig funktion. Dessutom fungerade det såhär automatiskt i Fedora core 5 och tidigare, varför jag höll på att bli galen över att det inte fungerade i Fedora core 7…

1. Ta reda på hur knapparna på din mus är numrerade.

Installera programmet xev (Fedora: yum install xev). Programmet körs från terminal med kommandot xev.

Körning av programmet öppnar ett fönster med en ruta. När du klickar på ett musknapp i rutan visas utskrift i terminalfönster i stil med:
ButtonPress event, serial 29, synthetic NO, window 0×3a00001,
root 0×13a, subw 0×0, time 37387315, (165,176), root:(779,466),
state 0×0, button 1, same_screen YES

Det intressanta är det fetmarkerade, som visar vad musknappen heter. Här klickade jag på vänster musknapp, vilket är button 1. Mittenknappen visade sig vara button 2, och de båda sidoknapparna button 8 och button 9.

2. Installera och konfigurera Xbindkeys.

Följ instruktionerna 4, 5 och 6 här. Du behöver dock inte redigera .xbindkeysrc som beskrivs in artikeln, det räcker med att skapa filen. (I guiden ifråga används programmet Xvkbd. Xvkbd kan dock bara emulera tangentbordsinput, och inte musklick, och därför är det inte aktuellt att använda.)

3. Installera xautomation.

Xautomation innehåller programmet xte som till skillnad från Xvkbd också kan emulera musklick. Installera därför xautomation genom att ladda ner det och kompilera.

För mig misslyckades ”make” eftersom X11/extensions/XTest.h och X11/Xlib.h saknades. För Fedora finns de i libX11-devel (yum install libX11-devel). För andra distributioner har paketet andra namn.

Efter installation av libX11-devel misslyckades make åter, denna gång med felmeddelandet
#/usr/bin/ld: cannot find -lXtst”

Detta löstes genom att skapa en länk:
ln -s /usr/lib/libXtst.so.6 /usr/lib/libXtst.so

Sedan misslyckades make och make install åter, men i ett senare skede när xte åtminstone redan var kompilerad. Vilket också är allt som krävs.

4. Konfigurera xbindkeys.

Gå till hemkatalogen och öppna .xbindkeysrs och lägg in följande rader:
”/sökväg/till/xte ‘mouseclick 2′”
b:8 + Release
”/sökväg/till/xte ‘mouseclick 2′”
b:9 + Release

Detta förutsätter att det är musknapp 8 och 9 som du vill mappa om till musknapp 2 (mittenklick). Är dina musknappar numrerade annorlunda måste du göra relevanta ändringar.

5. Starta om xbindkeys.

Starta om xbindkeys genom följande kommandon:
pkill -f xbindkeys
xbindkeys

Nu ska allt vara klart och fungerade.

Opinionsundersökningen hade fel. Det blev alltså inte ja till de 69 ändringarna i den venezeluanska konstitutionen som bland annat skulle inneburit 36 h arbetsvecka och att landet benämndes som socialistiskt. När rösterna väl vara räknade var 50,3 % nej-röster och 49,7 % ja-röster. Det är tråkigt, tycker jag.

Veckan har föga innovationsrikt som vanligt ägnats åt att gå på lektioner.

På måndagen ägnade vi oss åt att prata om nåt ovetenskapligt trams. Jag minns tyvärr inte riktigt vad. Vilket förmodligen hänger samman med intresset det väckte hos mig. Men tidigare har vi pratat om saker som horoskop och läst en artikel om en person som förmedlade lägenheter och – om kunden inte visste vad denne ville ha för lägenhet – lade fram 8 stenar på ett bord. Kunden valde sedan sten och beroende på vilken sten som valdes kunde lägenhetsförmedlaren uttyda vilken typ av lägenhet som behövdes. Undrar om det finns några stenar som hjälper mot uttråkning.

Tisdag fick vi träffa en helt ny lärare, eftersom läraren från måndagen, som vi normalt sett har även på tisdagar, var upptagen med annat. Jag minns inte så mycket från denna lektion heller, men än att läraren gillade att flasha med sina kunskaper i engelska. Även denna var inne på temat manligt – kvinnligt och lektionen ägnades åt att prata om kärlek, eller att diskutera varför den nutida moralen och troheten var fel på alla sätt. Och homsexualitet är onaturligt eftersom det är onaturligt, så motiverade hon sin åsikt iaf. Men klassen som helhet hade inte större problem med homosexualitet. Journalisten i klassen som tycker om att ställa frågor (i en till synes obegränsad kvantitet om ingen stoppar honom…) frågade ut läraren om hennes familj och barn.

Onsdag och tidningsartikel. Denna gång en artikel om rivalitet mellan St Petersburg och Moskva på önskemål av journalisten. Läraren snöade som vanligt ut på lång utläggningar om sitt liv, vilket brukar kunna vara ganska intressant. Hon berättade om hur och varför hon börjat smyga till kyrkan under sovjettiden tillsammans med sin mor – vilket inte var brukligt för en person som jobbade på universitet. Det var efter att hennes mor fått besked om att hennes far var död, vilket hon fick först tio år efter hans död och hennes födsel. På fråga från journalisten hade hon också en utläggning om valet. Uppenbarligen hade hennes favoritparti skrämt henne genom att skicka material till henne men inte andra personer hon kände. Man får väl hoppas att de skickade riktad reklam till universitetsarbetande – och att hennes teori inte stämmer.

Förvånande nog blev faktiskt torsdagen intressant. Läraren snöade in totalt på historia-politik och hade en tre timmar lång (i stort sätt) monolog på detta ämne. Han hade en tämligen västerländsk och snäv definition på fascism med vilken hade menade att spanien under Franco inte varit fascistiskt utan snarare liberalt. Annars talades det om man ser på likhet eller olikhet mellan kommunism och fascism i västeuropa respektive Ryssland. Och när fascism fick definitionen som splittrande och uppdelande av människor och kommunism definitionen som förenande av människor och viljan att ena alla människor i världen så kunde han peka på kommunismen i efterkrigstidens USA när USA exporterar sin version av demokrati till andra länder.

Han pratade också om kalla kriget, och om generalsekreterare/presidenter och vad folk tyckte om dessa. När man lyckas begripa vad han säger kan han vara acceptabelt rolig. Som när han skämtade om likheterna mellan Rysslands styre och EUs. Där parlamentet i båda fallen utgör en cirkus och makten ligger hos administrationen. Eller det faktum att finnarna dagen ifråga firade att Lenin underskrivit ett fördrag. Eller det faktum att det öht existerade en motsvarande helgdag i Ryssland.

Dessutom kunde man under lektionens tid lära sig av kineserna att Mao Zedong och Chiang Kai-shek gått i samma skolklass. Där ser man, där ser man.

Och så idag fredag då. Inte så kul att beskriva eftersom lektionen alltid handlar om det den borde handla om enligt schemat. Grammatik och affärsspråk. Imperativ, verbaspekter, användning av prepositioner, sjätte kasuset/lokativ. Följt av ord relaterade till betalning och kredit, varutransport. Vore alla lärare som honom skulle man bli expert på vilket område han än väljer att undervisa i.

På väg från lektionen blåste den ondskefulla vinden av mitt hatt, vilken blev överkörd av bilar ett par gånger innan jag lyckades springa ikapp och finna ett uppehåll mellan bilarna som möjliggjorde infångande av hatten.

Nu har de första preliminära resultaten börjat släppas. Efter 12 % räknade röster rapporterar DN:

”Enligt kommissionen får Enade Ryssland 62,8 procent. Kommunistpartiet får 11,5, Liberaldemokraterna 10,6 och Rättvisa Ryssland 7,1 procent.

Längre ner följer Agrarpartiet med 2,5 procent, liberala Jabloko med 1,2 och högerunionen SPS med 1,1 procent.

Övriga fyra partier ligger på under en procent av rösterna.”

Och efter 13 % räknade röster rapporterar Pravda.ru om 63,03 % för Enade Ryssland, 11,50 % för KPRF, 10,33 % för LDPR och 7,08 % för Rättvist Ryssland.

Det kan jämföras med resultatet från 2024 års parlamentsval (uppgifter tagna från DN):

Enade Ryssland 37,6%
Kommunistpartiet 12,6%
Liberaldemokraterna 11,4%
Fosterlandet 9,0%
Jabloko 4,3%
SPS 4,0%
Agrarpartiet 3,6%

En enorm framgång för Enade Ryssland alltså. Förmodligen delvis p.g.a. att den väldigt populäre president Putin ställde upp överst på deras lista denna gång.

Inte speciellt oväntat kommer rapporter om valfusk. De blir nog dock intressantare om några dagar när de blir mer konkreta.

UPPDATERING: (21:10)

19,5 % räknade röster ger enligt Pravda.ru:
Enade Ryssland 63,5 %
KPRF 11,3 %
LDPR 10%
Rättvist Ryssland 7 %

TT har hittat en expert att intervjua som slår någon slags humorrekord när han menar att valet är riggat och uträknat, med hänvisning till harmoniska mönster:

Kristian Gerner: ”Men så mycket törs jag säga, att valresultatet är för väl uträknat för att bero på väljarnas fria vilja. Det är mer ett uträknat, harmoniskt mönster.”