Hittills har jag försökt skriva kort på den här bloggen, men nu ger jag upp den ambitionen. Historien om Arctic Sea är alldeles för komplicerad för att avhandlas i små fragment. Här är några av mina nuvarande funderingar, det kommer säkert mer senare.
-
Kaparna är yrkeskriminella
.
Redan från början tyckte ju somliga (inklusive jag själv) att en sådan avancerad kapning som det verkade vara frågan om rimligen borde tillskrivas någon kommandostyrka, inte vanliga banditer. Men de åtta misstänkta kapare som greps på Arctic Sea och som nu sitter häktade i Moskva verkar faktiskt vara just banditer.
.
Enligt Estlands riksåklagare hör sex av dem hemma i Tallin, är samliga ryskspråkiga, och har i de flesta fall en historia av narkotika-, egendoms- och våldsbrott. Ryska RIA Novosti som satt med på fredagens häktningsförhandlingar har därifrån återgett följande personuppgifter om kaparna. (Födelseåren har jag lagt till från life.ru.)
.
Jevgenij Mironov, 1978, estnisk medborgare, arbetslös
Vitalij Lepin, 1971, lettisk medborgare, arbetslös
Andrej Lunjov, 1965, rysk medborgare
Dmitrij Bartenev, 1967, rysk medborgare, arbetslös
Aleksej Andrjusjin, okänt medborgarskap
Igor Borisov, 1964, utan medborgarskap, byggarbetare Profsommet
Aleksej Buleev, 1976, utan medborgarskap, armeringsarbetare K-Most
Dmitrijs Savins, 1974, utan medborgarskap, arbetslös
.
Som alla ryskkunniga kan se är detta etniskt ryska namn. Det sista har dock anpassats till ett av de baltiska språken (jag vet inte vilket) genom s-ändelserna. På RIA Novostis sajt förekom en uppgift om att någon eller några av de misstänkta begärt och fått en tolk till förhören. Jag gissar att det bara rör sig om en slags obstruktion.
.
Samtliga är nu alltså häktade för kidnappning och sjöröveri, brott med straffskalor upp till 20 respektive 15 års fängelse. De hävdar att de är oskyldiga, men deras försvar – att de var på sjön i egenskaper av ”ekologer” och gick ombord på Arctic Sea för att be om bensin alternativt komma undan dåligt väder – är uppenbarligen trams.
.
Mycket besvär för litet pengar?
.
Uppgifter från både finskt och ryskt håll har talat om krav på 1,5 miljoner dollar ställda till antingen fartygets ägare Solchart i Helsingfors eller försäkringsbolaget Renaissance (eventuellt båda två). Enligt de ryska uppgifterna ska man ha hotat att sänka (spränga) fartyget och döda besättningen om inte kraven uppfylls.
.
Hela timmerlasten har sagts vara värd 1,3 miljoner euro, det vill säga litet mer än den påstådda lösensumman. Fartyget är 18 år gammalt, och har enligt Lloyds expert en livslängd på 20-25 år, vilket betyder att det inte är särskilt värdefullt. Huruvida någon skulle vara beredd att betala för besättningens liv låter jag vara osagt. Kanske är 1,5 miljoner en i sammanhanget rimlig summa.
.
Men ur yrkeskriminellt perspektiv – är det rimligt att försöka sig på en sådan här kupp? Uttalanden från experter med kännedom om sjöfarts- och piratfrågor har svarat nej på den frågan. Personligen tycker jag också det verkar helt orimligt. För en grupp på åtta härdade gangsters med tillgång till vapen och utrustning, som dessutom verkar besitta både planeringsförmåga och disciplin (eller möjligen ha fått hjälp med det första), så finns det rimligen betydligt enklarare sätt att försöka skaffa sådana här summor.
.
Hemlig last? Vad? Vart?
.
Personligen har jag från början av detta drama lutat åt att det finns en hemlig last på Arctic Sea, att den ryska staten är inblandad i detta, och att kapningen är uttryck för någon slags konflikt kring denna last. Min första tanke när det i början påstods att kaparna utklädda till polismän hade sagt sig leta efter narkotika, var att de kanske kunde vara från den ryska narkotikakontrollmyndigheten Gosnarkokontrol. Hösten 2024 skrevs det ganska mycket om en konflikt mellan just Gosnarkokontrol och andra delar av de ryska så kallade specialtjänsterna. Den har beskrivits som en konflikt om inflytande över kriminell verksamhet – så som smuggling.
.
Just narkotika har dock avfärdats som förklaring, med hänvisning till att Arctic Seas resa gick åt fel håll – från Finland till Algeriet. Narkotika vill man i allmänhet transportera från fattiga länder till rika, inte tvärtom.
.
I stället har spekulationer kring en hemlig last dragit åt det militära hållet, bland annat har det talats om någon typ av radioaktivt material (som anrikat uran eller plutonium). Läser man vad sajten WMD Insights skriver om Algeriet, så framgår det att landet på 80-talet hade något nukleärt fuffens på gång med stöd av Kina men att man i dag verkar ägna sig åt att försöka utveckla legitim kärnkraft. I dessa strävanden samarbetar man uppenbarligen med flera länder, varav ett möjligen öppnar för vidare spekulationer – Iran. Mot sådana spekulationer talar dock att Arctic Sea av okänd anledning inför avfärden undersöktes med geigermätare av den finska strålskyddsmyndigheten, vilket alltså inte tycks ha gett något utslag.
.
Om det finns en hemlig last tror jag inte att den kan vara särskilt stor. För ett tag sedan talade jag nämligen med Rets Timber (en del av Stora Enso) som var ansvarig för den legala lasten av finskt timmer som Arctic Sea hade hämtat i Jakobstad. Då fick jag veta att fartyget lastades helt fullt med timmer och att det inte fanns plats kvar för någon annan last.
.
Men precis som många andra har jag mer eller mindre utgått ifrån att om det finns en hemlig last på fartyget så kom den ombord innan hämtningen i Jakobstad – nämligen under de två veckor Arctic Sea genomgick reparationer vid skeppsvarvet Pregol i Kaliningrad. Min och andras tanke är att under dessa reparationer kan något ha gömts mycket väl.
.
Här har jag några frågor som det vore trevligt om exempelvis någon tulltjänsteman ville kommentera. Om en hemlig last dolts på detta vis – varför skulle man behöva bli av med den i Algeriet? Skulle man inte tryggt kunna låta den ligga kvar medan man passerade flera destinationer, gjorde flera resor, tills det var dags att leverera den?
.
Skulle det kanske krävas att man iscensatte nya reparationer för att öppna gömman där lasten låg? I så fall vore det intressant att få veta om framtida reparationer var planerade – och var de då skulle äga rum. (En fråga jag
ställt till Solchart.)
.
De här resonemangen, om de nu håller, öppnar fler möjligheter när det gäller både lastens innehåll och dess mottagare. Till exempel en leverans av narkotika eller så kallade prekursorer (som används för att framställa syntetiska droger) till något EU-land.
.
Militärpolitisk provokation?
.
Professor Kristian Gerner har ju på debattsajten Newsmill förankrat en annan – likaledes konspiratorisk (utan negativa konnotationer) – teori kring Arctic Sea-dramat. I korthet går resonemanget ut på att Svarta havs-flottans jakt på fartyget, och ståhejet kring detta, var ett sätt att etablera ryska militärpolitiska intressen i västliga farvatten. Ett påhitt vars tajming passar in väl med förestående ryska militärmanövrar i vårt närområde.
.
Gerners resonemang har sedan, tycker jag, fått stöd genom det ryska Nato-sändebudet Rogozins agerande. Rogozin yrar nu om att sjöröveriet spritt sig till nya områden och verkar försöka exploatera Arctic Sea-historien på det sätt Gerner beskriver.
.
Vill man driva Gerners resonemang längre kan man fundera över om inte bara jakten, utan även själva kapningen av Arctic Sea, ingick i en militärpolitisk provokation. Ett sådan teori konkurrerar förstås med teorin om en hemlig last.