Den nattliga aktionen för två år sedan pågick inte i mer än tjugo minuter, innan brandkår och polis dök upp.

I dag torsdag föll domen i ett av målen mot konstnären Pjotr Pavlenskij. Han dömdes till husarrest i ett år och fyra månader men i samma ögonblick annullerades domen eftersom brottet hunnit preskriberas.

Målet gällde den aktion Pavlenskij och några andra genomförde för drygt två år sedan, 23 februari, på den kulturhistoriskt bemärkta Lilla stallbron över Sankt Petersburgs Mojkakanal. Aktionens deltagare brände bildäck och slog med käppar mot metallplåtar samtidigt som de skanderade ”Broarna brinner – det finns ingen återvändo”. Detta i solidaritet med den nyss timade Majdanrevolutionen. Med sig på bron hade de också en ukrainsk och en svart flagga.

Rättegången inleddes förra sommaren men fördröjdes av Pavlenskijs häktning i Moskva i november, då han i en annan aktion hade tänt eld på porten till Lubjanka – symbolladdat högkvarter för den ryska säkerhetstjänsten FSB och dess föregångare KGB. Senare har domstolsförhandlingarna fått slutföras på plats i Moskva. I sin dom finner rätten nu att Pavlenskij gjort sig skyldig till vandalism och dömer honom till ett år och fyra månaders frihetsbegränsning, i praktiken detsamma som husarrest. Domen kommer dock inte att avtjänas då brottet hunnit preskriberas.

Pavlenskij riskerar alltjämt en fängelsedom för aktionen vid Lubjanka. Även där anklagades han först för vandalism, men senare kom en annan brottsrubricering att tillämpas – om förstörande av kulturarvet. Häromdagen rapporterades också att han misshandlats av personal vid domstolens transporttjänst.

Källa: ixtc.org

Performancekonstnären Pjotr Pavlenskij – som sedan i höstas sitter häktad i Moskva – har misshandlats av domstolens transportjänst.

Pavlenskijs hustru skriver på Facebook att det var personal ur Moskas stadsdomstols transporttjänst som misshandlade honom. Hans advokat Dmitrij Dinze fick kännedom om händelsen i går tisdag. Konstnären uppger enligt Dinze att hans revben och ena knä är spräckta och att han fick inre blödningar av misshandeln. Liknande uppgifter finns i ett brev Pavlenskij skrivit till Pussy Riot-medlemmen Marija Aljochina.

”Varje andetag är förenat med smärta”, skriver han i brevet.

Pavlenskij säger enligt Dinze att misshandeln följde på en muntlig ordväxling mellan konstnären och fångtransportörerna. Dinze har skrivit till transportjänsten och inväntar deras svar innan han går vidare med fler åtgärder.

En presstalesperson vid stadsdomstolen uppger att allt som sker under transporten är transportjänstens ansvar och inte domstolens. Denna meddelar bara vem som ska inställas och när.

Pavlenskij har under de senaste åren gjort sig känd för spektakulära och kontroversiella performanceaktioner. Sedan han 9 november förra året tände eld på huvudporten till säkerhetstjänsten FSB:s symbolladdade högkvarter Lubjanka sitter han häktad i Moskva. I slutet av april förlängdes häktningen med ett halvår.

Källa: RBK

Aktivisten Dmitrij Vorobjovskij i staden Voronezj spärrades i fredags in på mentalsjukhus. Hans meningsfränder befarar att händelsen är en återgång till det sovjetiska missbruket av psykiatrin mot dissidenter.

Det var vid femtiden på fredagskvällen som ambulanspersonal under förevändning att de kom från gasbolaget lurade sig in hos Dmitrij Vorobjovskij och sedan tvingade honom att följa med. Detta trots att hans syster var närvarande och protesterade. I helgen fick Vorobjovskijs advokat Olga Gnezdilova träffa honom på sjukhuset. För henne kunde han berätta att han under tre timmar varit fastbunden vid en säng och att han hade tvingats ta preparat vars innehåll man inte ville avslöja för honom.

52-årige Vorobjovskij har under flera år deltagit i oppositionella manifestationer i Voronezj, alltid medförande samma egentillverkade plakat där det står ”Bort med Putin och hans KGB-gäng”. Hans beteende uppfattas av meningsfränderna som helt adekvat.

Enligt Gnezdilova har Vorobjovskij en registrerad psykiatrisk diagnos sedan han på 1980-talet friskrevs från värnplikt – något som han dock själv drev igenom av samvetsskäl. Någon egentlig anledning att behandla Vorobjovskij för något finns inte. Gnezdilova spekulerade först i att man inte ville se honom och hans plakat störa det nationella firandet av Segerdagen i går, 9 maj, men när detta nu passerat och Vorobjovskij alltjämt hålls kvar befarar hon att man tänker hålla honom ända över parlamentsvalen i september.

Amnesty International utlyste i går en kampanj för Dmitrij Vorobjovskij. Domstolsförhandlingar om tvångsintagningen ska enligt en uppdatering på advokaten Gnezdilovas Facebooksida hållas i morgon torsdag.

Källor: Radio Svoboda, Amnesty International

Uppdatering 14 maj: Vorobjovskij släpptes av domstol på torsdagen.

Domen mot en bloggare som inför nyår dömdes till fem års fängelse står kvar efter överklagan. Det beslutade den regionala domstolen i Tomsk i förra veckan.

Vadim Tiumentsev i sibiriska Tomsk anklagades i februari förra året för extremism. Detta efter att han på sin blogg och på forumet Vkontakte hade lagt upp dels en video där han utlyste en folklig vredesdag mot situationen inom kollektivtrafiken, dels en video där han protesterade mot mottagandet av flyktingar från konflikten i ukrainska Donbass. Han menade att flyktingarna hade förrått sitt land och medverkat till Rysslands aggression.

I april häktades han och 30 december dömdes han till fem års fängelse och förbjöds att efter straffet använda internet under tre års tid. Åklagaren hade yrkat på fyra års fängelse men domaren gick alltså längre. Den nya domen i andra instans vidhöll det femåriga fängelsestraffet och mildrade bara domen på så vis att Tiumentsev sedan ska få använda internet så länge han inte publicerar något där. Detta enligt förslag från åklagaren.

Tiumentsev och hans advokat hade yrkat på en friande dom. Det tycks dock ha legat Tiumentsev i fatet att han i början av utredningen hade erkänt sig skyldig, något han själv förklarar med press från säkerhetstjänsten FSB och en önskan att slippa häktning.

Källa: Grani.ru

Michail Konev, ledare för oppositionspartiet PARNAS ungdomsavdelning, har tvångsrekryterats till den ryska armén. Det meddelade partiledaren Michail Kasianov i förra veckan.

Michail Konev ansåg att han hade skäl att slippa göra värnplikt, och när han i förra veckan var kallad till ett lokalt värnpliktskontor i Moskva hade han sin advokat med sig. På kontoret meddelade man dock att beslut fattats om att Konev skulle rycka in. Därefter tvingades han med våld in i en bil och fördes till en uppsamlingspunkt söder om staden.

Det liberala partiet PARNAS har på senare tid stått under hårt tryck. Partiledaren Michail Kasianov har hotats av den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov och en smygfilmad sexvideo på honom har spritts via internet. En annan partiledare, Boris Nemtsov, sköts i februari förra året ihjäl av ett tjetjenskt mordkommando.

Michail Konev är inte heller den ende som av tillsynes politiska skäl drabbas av det ryska värnpliktsmaskineriet. För tre veckor sedan inledde den federala utredningskommittén en förundersökning mot Ivan Zjdanov - chefsjurist på Aleksej Navalnyjs antikorruptionsfond - om misstänkt värnpliktssmitning. Zjdanov uppger själv att han som tidigare student och doktorand haft fullt legitima skäl till befrielse från värnplikten.

Källa: Grani.ru

7 april greps Maksim Panfilov – den senaste i en lång rad att anklagas för det påstådda upploppet i Moskva 6 maj 2024. Människorättsorganisationen Memorial betraktar honom som politisk fånge.

Panfilov greps i Astrachan och fördes till Moskva där en domstol beslöt om två månaders häktning. Under demonstrationen för fyra år sedan påstås han ha slitit hjälmen av en polis. Ett trettiotal människor har hittills anklagats för deltagande i det påstådda upploppet och för våld mot polismän i samband med detta. Ingen av dem har friats, många har dömts till kännbara fängelsestraff.

Memorial skriver i ett uttalande att man anser hela fallet kring händelserna 6 maj 2024 vara rättsvidrigt och ogrundat. Något upplopp ägde aldrig rum, och domarna för våld mot poliser bygger på falska vittnesmål och en partisk utredning. Memorial betraktar Maksim Panfilov som politisk fånge och kräver att han omedelbart och ovillkorligen släpps fri. Organisationen anmärker även att Panfilov – som lider av en neurologisk sjukdom – efter gripandet fördes till Moskva utan att få ta med sin läkarförskrivna medicin. Dagen för gripandet hindrades också hans advokat att träffa honom.

Källa: Memorial

Europarådet presenterade i går en rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna på Krim – baserat på ett besök i slutet av januari. Den av Ryssland ockuperade halvön hade då varit utan internationell närvaro i 18 månader.

Besöket ägde rum på initiativ av Europarådets norske generalsekreterare Thorbjörn Jagland, och leddes av den schweiziske diplomaten Gérard Stoudmann. Det hade föregåtts av överläggningar med både Ukraina och Ryssland.

Stoudmanns grupp träffade representanter för civilsamhället på Krim och för krimtatarerna, vars forum Medzjlis nu riskerar att förklaras vara en extremistorganisation av ryska myndigheter. Klagomål på kränkningar av mänskliga rättigheter handlade bland annat om fängslanden, försvinnanden och mord. Mindre kontroversiella frågor handlade om vanliga fängelseinterner som kommit i kläm när Krim skurits av från det ukrainska rättssystemet.

Viktigast är enligt rapportören att återigen öppna Krim för övervakning av de mänskliga rättigheterna. Detta var ett önskemål han möttes av från många under besöket, inte minst krimtatater. ”Det är varken normalt eller acceptabelt”, står det i rapportens slutsatser, ”att en befolkning på 2,5 miljoner människor ska hållas utom räckhåll för de människorättsmekanismer som upprättats för att skydda alla europeer.”

Källa: Europarådet

För tredje året i rad genomför Östgruppen en liten enkätundersökning – eller frågesport om man så vill – på temat mänskliga rättigheter i Ryssland. Vår förhoppning är förstås att se om informationsarbetet i denna och andra kanaler sprider kunskap om om ämnet.

Vi tackar alla som ägnar några minuter åt att svara på frågorna!

Klicka här för att komma till dem

/Östgruppen

Två representanter för Tjetjeniens kulturliv, sångaren Chusejn Betelgerijev och författaren Rizvan Ibragimov, har den senaste veckan försvunnit.

Betelgerijev fördes 31 mars bort från sitt hem av män i de tjetjenska specialstyrkornas uniform. I går blev det känt att även Ibragimov försvunnit, oklart när och hur. Nyligen repriserades dock ett inslag på tjetjensk tv där Kadyrovs tjänstemän anklagade Ibragimov för att sprida hat – vilket pekar mot att regimen ligger bakom även detta fall.

Sådana försvinnanden är också relativt vanliga i Tjetjenien. Människorättsorganisationen Memorial för statistik över dem, och uppger att man under förra årets sista kvartal registrerade 24 fall där personer hade förts bort av regimens män. De flesta har sedan släppts, men en har hittats död och i sex fall är personernas öde ännu okänt. De som återvänt vill inte tala med människorättsförsvarare. Även deras anhöriga håller i regel tyst medan de är borta, uppenbarligen i hopp om att chanserna för överlevnad då är större. Fallet med den person som hittades död, läraren vid Groznyjs oljeuniversitet Chizir Jezjiev – som i sociala medier hade uttalat sig kritiskt om den tjetjenska regimen – anmäldes först efter att han hittats till den federala utredningskommitténs lokala avdelning. Denna har nu öppnat en förundersökning.

Bortförandet av sångaren Chusein Betelgerijev skiljer sig från andra genom att hans anhöriga redan efter någon dag gjorde det känt och dessutom anmälde honom saknad hos polisen. Utredningskommittén meddelade också i går på sin hemsida att man undersöker medieuppgifterna om hans bortrövande.

Källor: Novaja Gazeta, Kavkazskij Uzel, Utredningskommittén

Aktivisten och människorättsförsvararen Sergej Mochnatkin, som sitter fängslad i en svårtillgänglig del av Archangelsks län, är illa skadad av vakternas misshandel. Det uppger hans rättslige företrädare Vladimir Stepanov.

Det var den 4 mars, då han skulle transporteras till ett häkte för att ställas inför rätta för att ha förolämpat ett vaktbefäl, som misshandeln ska ha inträffat. Mochnatkin vägrade att låta sig transporteras eftersom skriftliga beslut om detta saknades. Då han i stället lade sig på golvet började vakterna sparka på honom.

Stepanov, som därefter har träffat Mochnatkin tre gånger under rättsprocessen, uppger att dennes ena sida svullnade upp och att ryggraden är skadad. Mochnatkin kan inte stå upp länge och ibland faller han när han går. Stepanov har krävt i rätten att han ska undersökas och få vård.

I Mochnatkin medicinska journal uppges att han röntgades 8 mars men han förnekar själv att detta gjorts. Enligt Stepanov, som uttrycker oro för Mochnatkins liv, försöker fängelsemyndigheterna mörklägga misshandeln av honom för att undgå ansvar.

Sergej Mochnatkin har två gånger fängslats i samband med manifestationer för mötesfrihet. Båda gångerna har han anklagats och dömts för våld mot polismän. Den första gången benådades han efter närmare två år av dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev, utan att ha erkänt sig skyldig – möjligen det enda tillfälle i Rysslands moderna historia då något sådant inträffat. Den andra gången, 2024, dömdes han till fyra och ett halvt års fängelse som han nu avtjänar.

Mochnatkin har mottagit en utmärkelse från Moskvas Helsingforsgrupp för sitt mod i försvaret av mänskliga rättigheter. Han betraktas av många som politisk fånge och var förra året en av de tjugotvå som skulle ingå i Michail Chodorkovskijs stödprogram för sådana.

Källa: Ryska Radio France Internationale