Archive for the 'Polen' Category

Nya kärnkraftverk planeras i Baltikum och Polen. I syfte att minska beroendet gentemot Ryssland?

Sovjettidens kärnkraftverk

Jag har visserligen länge varit intresserad av frågan om kärnkraftens vara eller icke vara, men intresset tilltog under en intensiv vecka av inläsning kring följderna av Tjernobylolyckan i dagens Vitryssland. Jag befann mig då i en hyrd lägenhet i Minsk, bara några hundra meter från den stora Kamarovskij-marknaden, där väldigt få av kunderna litade på de av staten utplacerade ”mätstationerna” för att kontrollera att maten som såldes inte kom från den förbjudna zonen. Mina efterforskningar i Minsk resulterade bland annat i den här artikeln, där jag intervjuade en av Vitrysslands kanske mest envisa debattörer i Tjernobylfrågan (och där jag fotograferade en bestämd dam som sålde kött på marknaden).

Tidigare i år aviserade Tyskland sitt beslut att inom en snar framtid avveckla landets kärnkraftverk. De senaste dagarna har det gått att läsa i internetmedier att det just nu planeras nya kärnkraftsreaktorer i Baltikum, Polen, Tjeckien och Slovakien. Före detta ABB (idag Westinghouse) hoppas troligtvis på en stororder. Många Västeråsbor skulle i så fall bli glada.

Först ut kommer troligtvis det planerade kärnkraftverket Visaginas i Litauen att bli. Från år 2024 ska den nya reaktorn ersätta Ignalina (som stängdes 2024, vilket jag skrev om här). Ignalinas stängning var ett krav från EU för att Litauen skulle bli medlem år 2024. Några år senare enades dock Polen och de tre baltiska staterna om att bygga ett nytt kärnkraftverk nära Ignalina. Det är alltså denna plan som nu ska genomföras.

Polens plan är ett nytt kärnkraftverk nära Gdansk. Enligt en ny energistrategi i Polen ska 15% av energibehovet i framtiden täckas av kärnkraft. Ett argument i sammanhanget är att energiförsörjningen i Polen idag till hela 90% täcks av kolkraftanvändning, vilket inte alls är i linje med EU:s klimatpolicy.

Men givetvis vill Polen även minska beroende av Ryssland och av Rysslands energileveranser och hur dessa används som politiska verktyg. Även Litauen – som idag till nästan 100% är beroende av rysk energi – vill bli mer självständigt. President Dalia Grybauskaite sa nyligen att beroendet av Ryssland skapar en känsla av osäkerhet, och att man ännu inte fullt ut litar på Ryssland (se t.ex. Baltic News Network här).

Vissa källor menar att Rysslands aviserade planer på en ny reaktor i Kaliningrad och en i Vitryssland, främst är ett försök att stoppa byggandet av Visaginas.

Mot denna bakgrund ställer i alla fall jag mig några frågor. Hur påverkar dessa planer den planerade gasledningen Nord Stream, som enligt den officiella webbplatsen ska börja anläggas i slutet av 2024? Enligt hemsidan ska Nord Stream ”säkra tillförseln av gas [och] hjälpa EU att uppnå sitt mål att fram till 2024 sänka koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 års nivå.” Här fokuseras givetvis på EU:s klimatmål, snarare än säkerhet och oberoende för vissa central- och östeuropeiska stater.

Jag funderar även kring hur man ska tänka kring avveckling av kärnkraft. Förutsatt att man förespråkar en avveckling (även en ganska snar sådan), kommer man inte ifrån frågan kring vilka kärnkraftverk vi egentligen bör fokusera på att stänga ner först. Är det inte bättre att stänga ett ryskt, tämligen gammalt verk (kanske något som har en konstruktion som liknar Ignalinas och Tjernobyls), än att stänga ett ganska nytt, tyskt verk?

Det ska bli intressant att se hur Putin och Medvedev – och Tyskland! – kommer att förhålla sig till de polska och baltiska planerna på ny kärnkraft. 

Publicerat: om polsk-ryska relationer efter flygolyckan i Smolensk

Följande artikel från förra pappersnumret av Svensk-polsk Bulletin ligger nu uppe på nätet:

Tragedin i Smolensk har gjort en försoning  mellan Polen och Ryssland möjlig

Ryssland har erkänt Katynmassakern

Centralkommitténs beslut om Katynmassakern. Dokumentet överlämnades till Polen 1993.Ja, Ryssland har erkänt sin skuld för Katynmassakern. Och nej, det är ingen nyhet, det hände redan på Sovjettiden, och en gång till på Jeltsins tid. Det känns konstigt att detta behöver påpekas, men så är det.

För ett par veckor sedan skrev exempelvis den svensk-polska webbplatsen webb-Bulletinen följande:

Rysslands president Medvedev har nu tagit bladet från munnen och erkänt att Sovjet och Ryssland i alla år försökt undertrycka sanningen om Katynmassakern 1940. Det skriver Polskie Radio, och hänvisar till den ryska tidningen Izvestia.

Referatet är fullständigt felaktigt, eftersom Medvedev i den stora intervjun inför segerdagen den 9 maj inte “erkänner” något, utan bara uttrycker förvåning över att det fortfarande i Ryssland finns personer som inte vet vem som stod bakom massakern. För att råda bot på detta har han beordrat att några centrala, sedan tidigare kända arkivdokument läggs ut på nätet, säger han.

Continue reading ‘Ryssland har erkänt Katynmassakern’

Ny artikel: ”EU:s Östliga partnerskap tappar fart”

Tillsammans med Mattias Nowak har jag i senaste numret av Svensk-polsk bulletin skrivit artikeln/ krönikan ”EU:s Östliga partnerskap tappar fart”. En nätversion ligger nu uppe här på Webb-bulletinen.

Sammanfattningsvis handlar artikeln om hur det svensk-polska initiativet ”Eastern Partnership” tappat betydligt i fokus i svensk utrikespolitik, samtidigt som frågan ännu ges relativt stort utrymme i polsk politisk debatt. De polska förhoppningarna var stora att Sverige under ordförandeperioden i EU hösten 2024 skulle låta samarbetsstrategin bli en av ordförandeskapsprioriteringar, vilket allts å inte alls blev fallet. Artikeln diskuterar även svensk och polsk medierapportering i ämnet och hur den ekonomiska krisen påverkat européernas syn på fortsatt östutvidgning.

Smolensk ger bättre rysk-polska relationer?

Redan samma dag som det polska delegationsplanet på väg mot en minnesceremoni över Katynmassakern störtade, började olika rykten om rysk ”inblandning” i olyckan florera. Nu, några dagar senare, är åtminstone jag imponerad över hur Ryssland och Polen gemensamt agerat snabbt, enigt och effektivt, och faktiskt lyckats hindra en situation som kunnat vara ytterst besvärande för ländernas relationer.

Den sovetiska massakern på nära 20 000 polska krigsfångar för 70 år sedan har under en lång tid varit det största hindret i vägen för enklare relationer mellan Ryssland och Polen. Därtill blev inte den bilaterala relationen bättre av att president Kaczyński under Georgienkriget framträdde tillsammans med Georgiens president Micheil Saakasjvili för att visa sin sympati med det georgiska folket.

Kalle Kniivilä rapporerade den 10 april att president Kaczyński faktiskt inte var bjuden till högtidlighållandet, vilket däremot premiärminister Donald Tusk – som inte figurerat i pressen intill den georgiske presidenten – blev. Kniivilä skriver att president Kaczyński därför, på väg mot en ceremoni över Katyn separat från den officiella ryska, kan ha avfärdat varningarna om dimma från kontrolltornet norr om Smolensk som ett sätt att stoppa hans planerade besök.

I ett ovanligt känsloladdat tal som lades ut på Youtube den 10 april (se videoklipp nedan) kunde man se Rysslands president och premiärminister gemensamt tala om den tragedi som drabbat Polen (och Ryssland!) och vikten av gemensamma insatser för att snabbt och pålitligt reda ut vad som faktiskt skedde på olycksplatsen. Oväntat snabbt publicerades dessutom Medvedevs kondoleans på polska på Kremls officiella hemsida.

Än så länge talar mycket för att de bilaterala relationerna faktiskt kan ”förbättras” genom den senaste veckans händelser. Maciej Zarembas krönika i helgens pappers-DN (texten verkar finnas på nätet i en något annorlunda version) var ytterst träffande. Han menar att Ryssland och Polen troligtvis kan enas i denna katastrof. Texten avslutas med orden:

”Men min slaviska själ viskar till mig att den här sorgen kommer inte att övergå i bitterhet eller vrede. Kanske därför att den är så stor att den måste delas.”

I morgonsoffan på SVT (se videoklipp nedan) berättar Zaremba, bredvid Carl Bildt, om den värme kan känner inför hur det polska folket just nu hedrar de omkomna. Bildt menar också att den bilaterala misstänksamheten mellan Ryssland och Polen de senaste dagarna förbytts i en omsorg om relationerna.

Nedan videoklipp (med engelsk text) där Medvedev och Putin gemensamt ger ett tal, samt klipp från SVT Play.

Medvedev och Putin möts inför pressen…

… efter tragedin i Smolensk. Ett talande klipp som röjer känslor som man annars sällan ser från Rysslands ledare. Textat på engelska.

Vad innebär Smolensk för framtiden?

Stort och smått blandas om vartannat när man är ledarskribent. BLT:s ledarsida är idag förstås dominerad av det som hände i Smolensk.

Jag noterar att en av de omkomna är legendaren Anna Walentynowicz, deltagare i och en av ledarna för de strejker som 1980 såg till att bryta upp Sovjets makt för första gången sedan andra världskriget. För den som någongång varit på det gamla varvet i Gdansk är det omöjligt att inte känna att man beträder helt unik historisk mark.

Maciej Zaremba skrev i helgen en gripande text om det inträffade. Han skriver om att Ryssland och Polen har en stormigt förflutet, men att dessa folk kan enas om att sörja denna katastrof. Han, Carl Bildt deltog i söndagens Agenda och och professor Kristian Gerner deltog i morgonsoffan under måndagen för att diskutera vad allt detta kan få för följder inför framtiden mellan de båda nationerna. De var eniga att flygolyckan kan bli någon form av vägskäl. Titta på Gerner nedan.

Jag funderar över om så såriga relationer kan helas med några gester. Men å andra sidan måste man säga att Kremls reaktioner är ovanliga: Medvedev lade mycket snabbt ut en kondoleans på polska på Kremls officiella hemsida. Det har nog aldrig hänt förut.




Kaczyński var inte inbjuden till Katyn

En barnteckning till minne av de avlidna i flygkatastrofen.Polens president Lech Kaczyński var inte bjuden till högtidlighållandet av Katynmassakerns 70-årsdag den 7 april. Därför beslöt han att åka objuden tre dagar senare.

Den sovjetiska massakern på över 20 000 polska krigsfångar våren 1940 har länge varit ett av de största problemen i förhållandena mellan Ryssland och Polen. Under hela efterkrigstiden skyllde Sovjetunionen massakern på Nazityskland, ända tills Boris Jeltsin offentliggjorde hemliga dokument som visade det polackerna alltid vetat: massakern beordrades av Stalin.

Continue reading ‘Kaczyński var inte inbjuden till Katyn’

Polens president död i flygolycka

Via ett blogginlägg skrivet av Carl Bildt fick jag precis reda på att Polens president omkommit i en flygolycka. Bildt, som för närvarande befinner sig i Ukraina på stadsbesök, har haft många och nära kontakter med både sin polske utrikesministerkollega Radosław Sikorskij och med Polens president Lech Kaczynski.

Tillsammans med Mattias Nowak (doktorand i Östeuropakunskap) färdigställde jag för några veckor sedan en artikel om det gemensamma svensk-polska initiativet ”Eastern Partnership”. Vi gjorde en granskning av det avtagande intresset – både politiskt och medialt i Sverige och i Polen – för detta nya samarbetsavtal som skulle beröra EU:s relationer och förbindelser med länderna i Östeuropa och Kaukasien. Vår text borde komma i tryck vilken dag som helst i Svensk-polsk bulletin.

Kaczynski var på väg till Ryssland för en minnesceremoni över Katynmassakern. Med på planet fanns även presidentens hustru och många från toppskiktet av det polska etablissemanget, däribland representanter för katolska kyrkan i Polen och flera högt uppsatta militärer. Enligt SvD ska mer eller mindre hela Polens militärledning ha funnits med på planet. Därtill fanns Polens centralbankschef och vice utrikesminister med på planet.

Mer på :

  • Reinfeldts uttalande på regeringen.se
  • Webb-bulletinen
  • SvD: Polens president död i flygolycka
  • BBC: Locking beyond Poland’s ‘unprecedented disaster’
  • www.gazeta.pl: Prezydent Lech Kaczyński nie żyje. Katastrofa samolotu w Smoleńsku

Amerikanska missiler vid ryska gränsen

Luftförsvarsmissiler i Polen och Kaliningrad. Karta: KommersantFör första gången placeras amerikanska soldater i Östeuropa, bara några mil från en rysk militärbas. Polen känner sig hotat, och USA ställer sig bakom sin närmast allierade i Europa.

Inga amerikanska trupper ska placeras i den forna sovjetiska intresse-sfären. Det personliga löftet fick Michail Gorbatjov av George Bush den äldre när de sovjetiska trupperna drogs tillbaka från Östeuropa och Warszawapakten upplöstes 1991.

Löftet finns nedskrivet bara i Gorbatjovs memoarer, men hittills har USA avhållit sig från att stationera trupper i de nya Natoländerna och i den del av Tyskland som tidigare hette DDR. Därför är det ett viktigt symboliskt steg när amerikansk militär nu stationeras knappt åtta mil från den stora ryska marinbasen i Kaliningradenklaven.

Continue reading ‘Amerikanska missiler vid ryska gränsen’

Polens nya metod mot våldtäktsmän

Jag förvånades i morse när jag på BBC på nätet hittade artikeln ”Polish president signs chemical castration law”, dels för att jag tidigare inte ens hört att en sådan lag var på gång, dels för att det såklart i sig är förvånande att ett EU-land inför snarare än tar bort en sådan lag.

Lagen är alltså tvingande, och inte som i vissa länder där en kemisk kastrering är en valmöjlighet för sexförbrytare.

MR-grupper protesterar, men folkopinionsmätningar visar på ett starkt folkligt stöd i Polen med närmare 80% som säger sig vara positiva till den nya lagen.

Mitt intervjureportage från Minsk om sovjetiska folkomflyttningar

Mitt senaste bidrag till Svensk-polsk Bulletin var intervjureportaget ”Polska öden i sovjetiska gränstrakter” om en släkts erfarenheter av sovjetiska folkomflyttningar och hur regionens statsgränser ritats om under 1900-talet.

Svensk-polska Samfundet som ger ut tidskriften i pappersform låter även publicera vissa artiklar i en internetversion. Min text återfinns här.

Andrzej Wajda på Filmhuset i Stockholm

På Filmhuset i Stockholm kan man under perioden 13-18 oktober se fyra av Wajdas filmer. Vidare info på Polska institutets hemsida. Åsikterna om Wajda är många. Slaviska föreningen i Lund visade de tre första av de filmer som nu erbjuds i Stockholm, när vi ännu hade lokal på Finngatan i Lund.

 

Andrzej Wajda på Filmhuset i Stockholm

På Filmhuset i Stockholm kan man under perioden 13-18 oktober se fyra av Wajdas filmer. Vidare info på Polska institutets hemsida. Åsikterna om Wajda är många. Slaviska föreningen i Lund visade de tre första av de filmer som nu erbjuds i Stockholm, när vi ännu hade lokal på Finngatan i Lund.

 

Andrzej Wajda på Filmhuset i Stockholm

På Filmhuset i Stockholm kan man under perioden 13-18 oktober se fyra av Wajdas filmer. Vidare info på Polska institutets hemsida. Åsikterna om Wajda är många. Slaviska föreningen i Lund visade de tre första av de filmer som nu erbjuds i Stockholm, när vi ännu hade lokal på Finngatan i Lund.

Putin fördömer Molotov-Ribbentroppakten

Idag – efter en lång väntan kan tyckas – fördömde Ryssland och Putin officiellt Molotov-Ribbentroppakten. I morgon infaller 70-årsdagen av andra världskrigets utbrott och den gamla pakten som innehöll hemliga skrivelser om Polens delning mellan Sovjetunionen och Nazityskland har länge varit en öm punkt i de polsk-ryska relationerna. Både sovjetisk och rysk historieskrivning har försökt mörka relationen mellan Stalin och Hitler.

Putin omnämner pakten som omoralisk och skriver i ett öppet brev till polacker, genom polska tidningen Gazeta Wyborcza, att han vill åtgärda den misstänksamhet som präglar ländernas relationer.

Mer att läsa (på polska): Putins brev i Gazeta Wyborcza. Samma tidning har en artikel på engelska kring brevet. Putins brev på ryska finns att läsa här.

 

Putin skriver till polackerna

En dag innan Vladimir Putin inleder sitt besök i Polen publicerar tidningen Gazeta Wyborcza hans brev till det polska folket. I brevet fördömer han Molotov-Ribbentroppakten 1939, som enligt honom var ”omoralisk”. Men samtidigt menar han att Sovjet inte hade något alternativ till att göra upp med Hitler, eftersom Storbritannien och Frankrike året innan gett efter och skrivit under Münchenavtalet. Gazeta Wyborcza publicerar en engelskspråkig artikel om brevet här. En rysk analys finns hos Polit.ru. Vladimir Milov är mycket kritisk. Hela brevet på ryska här.

Polska tips inför Malmöfestivalen

Jag passar på att tipsa om följande polskrelaterade evenemang under Malmöfestivalen.

Ett seminarium med anknytning till Polen ska uppmärksamma två viktiga jubileer. Det första är 20-årsminnet av kommunismens fall – efter månader av rundabordsförhandlingar fick Polen sina första demokratiska val i juni 1989. Solidaritet vann en jordskredsseger, och kommunismens fall var ett faktum. Sedan trillade regimerna som dominobrickor i de forna öststaterna, och Berlinmurens fall i november samma år blev nådastöten för Sovjetväldet.
Det är också fem år sedan Polen anslöts till EU.

 

18.00 – Hur vi rev järnridån, dokumentärfilm av Krystyna Mokrosinska.

Filmen skildrar kommunismens fall som började i Polen. Polackernas upprepade revolter mot regimen inleddes i Poznan 1956 då regimen lät skjuta över hundra människor. Därpå följde protester 1968, massiva strejker och protester 1970, 1976, och 1979. Den polske påven Johannes Paulus II inspirerade polackerna till en solidarisk och fredlig kamp. Med strejkerna 1980 kom den första segern, då bildades Solidaritet – den första fria fackföreningen i östblocket. 1988 gav kommunisterna i Polen upp och år 1989 överlämnades makten till den demokratiska oppositionen. Efter Polen följde Ungern, senare Östtyskland och andra länder.

19.15 – Seminarium Polens seger = Dominoeffekten

Seminariet leds av forskaren Mattias Nowak från Lunds Universitet (Öst- och centraleuropastudier) och Mariusz Byra från kulturföreningen Polonez. Seminariet ska handla om kommunismens fall i Europa. Fokus ligger på den första fria fackföreningsrörelsen i östblocket, Solidaritet, som bildades år 1980 i Polen och som influerade demokratiska strävanden i andra europeiska stater. Den politiska kampen fortsatte under stora delar av 1980-talet. 1988 kom den slutliga vågen av strejker och protester. Den polska regimens hårdhänta politik mjukades upp och såväl politiska som ekonomiska reformer kom igång. Marknadsekonomi och passfrihet introducerades i Polen redan 1988. Järnridån gällde inte längre för polackerna. Våren 1989 genomfördes det första fria valet i östblocket – i Polen. Solidaritets seger blev enorm, och landet fick östblockets första ickekommunistiska regering! Dessa händelser ledde till kommunismens fall i hela östblocket och resulterade senare i EU:s östutvidgning. I år firas även 5-års jubileum av Polens medlemskap i EU och den största EU-utvidgningen någonsin.

20.30 – Imperiets fall av Andrzej Titkow

En polsk film som presenterar kommunismens och Sovjetunionens fall från ett utländskt perspektiv. En rad huvudsakligen ickepolska politiker berättar om hur den europeiska revolutionen, som initierades av Polen 1988-1989, ledde till hela det röda imperiets fall, bland andra Pierre Schori (Sverige), James Baker (USA), sir Geoffrey Howe (Storbritannien), Vitautas Landsbergis (Litauens stadshuvud), Stanislaw Szuszkiewicz (Vitryssland), Leonid Kravczuk (Ukrainas president), Sergej Kovaljov (Ryssland), Wolodja Bukowski, Jan Czarnogursky (Slovakien), Jiri Diensbier, (Tjeckoslovakien). Även den polska revolutionens ledare Lech Walesa och filmregissören Andrzej Wajda uttalar sig. Det är en internationell skildring av händelserna som förändrade världen och formade nutida Europa.

Östeuropa kritiserar Obamas Rysslandspolitik

Sedan Obama besökte Moskva har en rad tunga namn från Öst- och Centraleuropa för tiden kring murens fall kritiserat den amerikanske presidenten för att vara alltför mild mot den nye ryske ledaren. I torsdags publicerade t.ex. Polens liberala tidning Gazeta Wyborcza ett brev författat av bland andra Polens och Tjeckiens förra presidenter Lech Wałęsa och Václav Havel. Hårdare linje i Obamas politik gentemot Moskva önskas. Kritik riktas samtidigt mot att NATO riskerar bli mer och mer betydelselöst som försvarsallians. Georgienkriget förra året framhålls som exempel på NATO:s samtida passivitet.

Förutom Havel och Wałęsa undertecknades det öppna brevet av flera ex-presidenter, däribland Polens Aleksander Kwaśniewski, Lettlands Vaira Vīķe-Freiberga, Litauens Valdas Adamkus och Rumäniens Emil Constantinescu, samt Estlands förre premiärminister Mart Laar och flera tidigare öst- och centraleuropeiska utrikes- och försvarsminister.