Archive for the 'korruption' Category
Nyligen utkom en antologi om korruption i Östeuropa, i vilken jag skrivit kapitlet ”Understanding Post-Soviet Petty Corruption. Informal institutions, Legitimacy, and State Critisism”.
Bokens fullsändiga titel:
Zdenka Mansfeldova, Heiko Pleines (red.): Informal relations from democratic representation to corruption. Case studies from Central and Eastern Europe, Changing Europe Book Series Vol. 8, Ibidem Publishers, Stuttgart 2024.
Finns här på Amazon.com.
“Korruptionen inom ryska armén har nått kosmiska höjder. Ifjol försvann en rekordsumma på 3 miljarder (!) rubel från budgeten,” meddelar åklagaren. Åtminstone är den ryska armén effektiv på att stjäla. http://www.lenta.ru/news/2012/01/11/corruptmil/
Tidningen Novaja gazeta har delat ut ”Den gyllene borsten” för 2024. Priset för årets mest sanslösa anskaffningar inom den offentliga sektorn.
Tävlingen inleddes år 2024 av partiet Jablokos ungdomsavdelning i S:t Petersburg. Aktivisterna fick det året tillgång till stadens inköpslistor. Och på den långa listan fanns även en gyllene toalettborste till priset av 12 794 rubel (300 euro). En vanlig borste kostar i vanliga fall 30 rubel (sju euro).
I år går guldborsten, än en gång, till staden S:t Petersburg och ”Internationella centret för festivaler och festligheter”. Inför 65-årsjubileet av blockaden köpte centret en matta för 541 080 rubel, ljuskronor för 696 280 rubel och en metronom för 129 346 rubel. Dessutom pungade man ut 1 miljon till en vaktfirma. Inte konstigt att bossen för stadens kulturavdelning sammanfattade fjolåret så här:
- Petersburg upplever en kulturboom. Utgifterna för den här sektorn översteg 7 miljarder rubel. Ett nytt rekord!
Silverborsten går till Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov för hans inköp av ”osynliga” bilar av märket Mercedes. I april beställde polisen 15 bilar av märket Mercedes E350 4-matic samt en (1) Porsche Cayenne Turbo Tiptronic. Notan gick på 113 miljoner rubel. Ingen har ännu fått nån förklaring till varför polisen behöver dylika vrålåk. Å andra sidan har ingen ännu upptäckt bilarna på republikens gator.
Bronsborsten går till arrangörerna bakom det statliga ungdomslägret Seliger. Bara maten för de så kallade Nasji-kidsen kostade 38 miljoner rubel. Biotoaletterna ute i skogen krävde 24 miljoner rubel medan tälten kostade 22 miljoner. Sammanlagt kostade storlägret 110 miljoner.
Tidningen har även valt ut några av fjolårets mest uppseendeväckande beställningar.
Årets napoleonska beställning
Den 16 augusti lämnade det psykiatriska sjukhuset nr 2 i staden Spassk-Dalnyj i närheten av Vladivostok in en beställning på en jeep för 2 miljoner 400 tusen rubel.
Årets stavfel
En region i republiken Dagestan beställde telepatiska tjänster till ett värde av 420 tusen rubel för att upprätthålla internettjänster.
Årets löjliga beställning
Den 20 april lämnade armén in en lång och detaljerad order på 270 kostymer för en maskerad till ett värde på 1 miljon 305 tusen.
Johan Engvall, Uppsala universitet, försvarande nyligen en statsvetenskaplig avhandling om korruption i Kirgizistan. Han belyser en rad intressanta aspekter (och kommer med några påståenden som av somliga har bedömts som drastiska):
- Kirgizistan är så korrupt att det är svårt att använda vanliga statsvetenskapliga metoder och verktyg för att analysera situationen.
- Kirgizisk korruption är inte i första hand ett problem för staten; korruptionen är staten. Korruptionen är inte ett extremt problem; korruptionen är själva metoden för styret.
- Den kirgiziska staten bör ses som i första hand en investeringsmarknad där individer satsar pengar i olika statliga tjänster, och sedan inkasserar avkastning i form av mutor, tjänster, fördelar, makt och förskingring.
- Det är vanligt att kan ”köper” ett jobb i Kirgizistan. (Samma sak fick jag berättat för mig under mina intervjuer i Litauen sommaren 2024, vilket också påminner om mina resultat i Ukraina 2024, där statliga jobb beskrevs som en utmärkt väg för att ”samla in” mycket pengar.)
- Ett jobb som relativt högt uppsatt statligt anställd kan kosta hundratusentals dollar. Men då kan man säkert samla in miljoner dollar i ”vinst”. Har du goda kontakter blir det billigare att köpa ett jobb. Ett jobb som trafikpolis kan enligt Engvall kosta mellan 5000 och 10000 dollar.
- Skillnaden mellan att vara statstjänsteman och politiker i Kirgizistan är ofta mindre än vi tror.
- Att analysera korruption i Kirgizistan visade sig svårt av flera skäl. Korruptionen är mycket nära knuten till de offentliga institutionerna, och de personliga ”klan-baserade” kontakterna spelar en stor roll för tjänster och gentjänster.
- Poliskåren är, som i så många jämförbara länder, ett utmärkt exempel på en korrupt sektor (så korrupt att man nästan kan tala om organiserad brottslighet).
- I Kirgizistan måste man mer eller mindre bygga upp sin egen stat, med kontakter inom polisen, rättsväsendet, och kanske med egna kriminella kontakter.
- Enligt Engvall är Georgien ett möjligt gott föredöme för ett Kirgizistan som önskar bekämpa korruptionen. (Georgiens totala reformation av poliskåren fick bukt med mycket korruption.) Ja, förutsatt att viljan till förändring finns.
- Engvalls avhandling heter ”The State as Investment Market: An Analytical Framework for Interpreting Politics and Bureaucracy in Kyrgyzstan” och finns i fulltext här.
- En intervju med Engvall (engelsk version) finns på nätportalen Fergananews.com under rubriken ”In Kyrgyzstan, corruption is not a problem for the state, it IS the state”
OSSE offentliggjorde den 9:e december resultaten från en studie om attityder kring korruption i Tadzjikistan.(Studien utfördes av ”The Presidential Centre for Strategic Research”, genom fokusgrupper och kvantitativa intervjuer i fem städer.)
Ambassadören Ivar Vikki (chef över OSSE-kontoret) och Sukhrob Sharipov (direkför för gruppen som utfört studien), sa med anledning av att resultaten presenterats bland annat:
- Studien påvisar sektorer i landet som faktiskt inte alls är korrupta.
- Studien visar att över 50 % av de tillfrågade medborgarna uppgav att de inte betalat någon muta alls under det senaste året. (Detta är en fråga som är snarlik den som ställs och analyseras i ett av Treismans index, nämligen det som utgår från medborgares egna erfarenheter kring deltagande i korruption under de senaste året, snarare än utomstående experters uppskattningar av ett lands korruptionsnivåer. Det index som korresponderar med just den fråga som verkar ha ställts i den här aktuella studen kallas t_bribe i Quality of Governments databas, som återfinns t.ex. här.)
- Attityder till korruption visade sig vara olika i olika sociala grupper i Tadzjikistan.
- Den genomsnittliga mutan visade sig vara stor – ca 200 dollar – vilket bör jämföras med en genomsnittlig månadslön på 70 dollar.
- Denna ”orättvisa” – att det är så dyrt att muta – drabbar alltså främst fattiga, som inte har ”råd” att vara korrupta. Många stängs ute från t.ex. delar av sjukvården och utbildningssystem. (Man bör vara rik för att kunna betala mutor, och korruption skapar allt större ekonomiska klyftor i ett land, varvid allt färre får råd att muta, osv osv i en negativ spiral.)
- Även om utmaningarna i framtiden är många, visar anti-korruptions-policyn i landet att dessa kan vara effektiva.
- Landets ”Strategy for the Fight against Corruption in Tajikistan” löper ut 2024, och det ska alltså snart utarbetas en ny anti-korruptionsstrategi.
- Studien berörde även hur media skulle kunna spela en större roll i framtiden i bekämpandet av korruption.
Man kan läsa mer om studien här på UNDP:s hemsida, eller här på OSSE:s hemsida.
Det fanns de som trodde att förre borgmästaren Jurij Luzjkov inte skulle våga sig hem till Moskva. Att han var rädd för åklagaren och skulle söka politisk asyl i Österrike, där han uppehållit sig. Men han tänker inställa sig hos förundersökningsledaren den 15 november, säger hans advokat Henry Reznik, i det mål som gäller svindlerier riktade mot [...]
Vi minns hur Jurij Luzjkov, som var Moskvas borgmästare i många år, blev avskedad under dramatiska former 2024 efter beskyllningar om maktmissbruk. Chefen för ryska presidentens administration Sergej Naryshkin hävdar att den tidigare borgmästaren avskedades på grund av den ”måttlösa” nivån på korruptionen i huvudstaden. Luzjkov menar att han blev avskedad för att man misstrodde hans [...]
Den 20 oktober publicerade jag i Kristianstadsbladet en artikel samt fotografier från Kaliningrad. Under rubriken Korruption och politisk uppgivenhet resonerade jag kring den utbredda politiska uppgivenhet som Kaliningradbor beskrev för mig under mitt fältarbete i regionen i somras. Jag diskuterar även medborgarnas uppfattning att korruptionsnivåerna är mycket mer alarmerande nu än för tio år sedan. Artikeln finns här.
Nedan är en av de bilder jag publicerade i samband med artikeln. Just den här är tagen i Kaliningrads hamn en söndagseftermiddag.
I den lilla kosackbyn ”Glada livet” (Веселая Жизнь) finns egentligen ingenting märkvärdigt. Ändå stannar många turister här och tar upp kameran. Det handlar om vägskylten. Den pekar mot kyrkogården. Byn ligger ca 15 mil från regionhuvudstaden Krasnodar sydost om Azovska sjön och de flesta utom brevbäraren och sjukvårdaren arbetar inom jordbruket. År 1973 hade byn [...]
I dagens Sydsvenskan publiceras min artikel om ”Rysslands Assange” – som han fick heta där – Aleksej Navalnyj.
Här på bloggen har jag tidigare skrivit två texter om honom [1,2]. En fråga som jag inte blev riktigt klok på var hur extrem han egentligen är i sin nationalism, och det försökte jag sätta fingret på när jag häromdan gjorde en telefonintervju med honom för Sydsvenskanartikeln. Han säger inte rakt ut att han stödjer den nyligen förbjudna extremistorganisationen DPNI:s politik, men det är inte mycket som saknas heller. DPNI står för “rörelsen mot illegal invandring” och har en logotyp som liknar en parkeringsförbudsskylt men som också kan leda till helt andra tankar. Titta själv.
Här under är en fullständig översättning av telefonintervjun. Intervjun finns också tillgänglig på ryska, och som en ljudinspelning. Här på bloggen kan man även läsa en version av Sydsvenskanartikeln på esperanto.
Jo, och givetvis niade jag honom under intervjun, det gör man alltid på ryska, i alla fall om man inte är nära vän med den man intervjuar. Men jag översatte med “du” på svenska, för jag tyckte det passade samtalstonen bättre, Aleksej Navalnyj var öppen, trevlig och lätt att prata med.
Continue reading ‘Navalnyj: ”Visst är jag en rysk nationalist”’
Att hålla två tankar i huvudet samtidigt kanske inte är lätt, men ändå värt ett försök. Den ryske advokaten och bloggaren Aleksej Navalnyj är alltså en riktig folkhjälte i kampen mot korruption bland ryska makthavare. Han är också en radikal rysk nationalist som anser att invandrare från de södra delarna av före detta Sovjetunionen aldrig kan assimileras i Ryssland, inte heller deras barn eller barnbarn.
Kombinationen är inte helt vanlig ens i Ryssland, och den kan vara precis rätt recept för att kanalisera missnöjet mot de korrupta ryska makthavarna som öser folkets pengar i sina egna och sina nordkaukasiska kumpaners fickor. När Moskvas borgmästare Jurij Luzjkov sparkades i somras var det Navalnyj som fick mest röster i en webbomröstning om vem som skulle passa bäst som nästa borgmästare. Men vad är det för Ryssland den allt mer populäre Navalnyj vill ha?
”Det kommer aldrig att finnas några hederliga och fattiga tjänstemän i vårt land, är jag rädd”. Det sa Moskvas borgmästare, Sergej Sobjanin, igår vid öppnandet av ekonomiska forumet ”Rossija – 2024″ i Moskva. Moskva har förlorat farten och dynamiken i sin utveckling, sade han. Och detta beror i stor utsträckning på det massiva byråkratiska träsk [...]
Några dagar före jul åtalades Ukrainas tidigare premiärminister Julia Tymosjenko – numera oppositionsledare – för att ha missbrukat statliga medel under sin tid som premiärminister. Åklagaren har redan väckt åtal och det ser inte helt ljust ut för Julia, som, om jag får gissa, inte räknat med att ett åtal ens var en rimlig utgång. Hennes tidigare fiffel har ju passerat utan allvarliga påföljder. Dessutom, vilket jag märkte under mina intervjuer i Ukraina 2024, tycker många ukrainare att hon är en person som lyckats både som privatperson och som politiker. Det gäller att anpassa sig till nya Ukraina, och man behöver alltså inte enbart bli dömd av folket för sina halvt svarta affärer.
Åtalet gäller dock inte, som man kunnat tro, utförsäljning och privatisering av oljebolag, eller politisk korruption vid val, eller överträdelser gentemot oppositionella journalister. Nej, Julia åtalas för oegentligheter i samband med försäljning av utsläppsrätter under perioden 2024 till 2024.
Brottet kan enligt AFP leda till ett fängelsestraff på mellan sju och tio år. Julia har blivit beordrad att inte lämna Kiev under det att utredningen pågår. Efter ett fängelsestraff kan hon dessutom bli ”avstängd” från politik under en tid. En fällande dom innebär alltså slutet för Julia som politiker.
Till AFP säger Tymosjenko såhär:
”This is all completely absurd. This is how the president deals with his biggest political opponents.”
På den egna, officiella hemsidan, skriver hon att hon inte alls är rädd. Hon tillägger:
”I think it’s obvious how absurd this is. And I think that sooner or later a genuine court, genuine prosecutors and genuine investigators will provide a fair assessment of my activities while in office.”
Den ryska polisen ska byta namn från ”Militsija” till ”Politsija”. Det som ett led i en stor reform som polisen ska genomgå. Jag minns att när jag för första gången var i Ryssland och såg poliser tyckte att det var lite roligt att ”milisen” var ute och patrullerade. Ordet ”Politsija” använder redan vid tiden före Sovjetunionen, men efter oktoberrevolutionen 1917 beslöt bolsjevikerna att byta namn eftersom man ansåg att ordet var förknippat med den gamla tsarmakten. ”Militisija” ansågs mer folkligt. Det har ju dock lett till en komiska missförstånd (som i mitt fall) där människor gjort sig lustiga över att ha ”blivit stoppade av milisen”. Nej, det blev du inte, det var polisen som stoppade dig!
Om namnbytet kommer att återupprätta det usla förtroendet för rysk polisen är dock tveksamt. Polisen förknippas med korruption och godtycklig våldsanvändning och i en enkätundersökning svarade var fjärde tillfrågad ryss att de sympatiserar med gänget som dödat en polis och skadat minst tre. Nyligen arresterade polisen drygt 100 personer som demonstrerade för rätten att demonstrera i St Petersburg, läs mer om det i ett tidigare blogginlägg.
”Militsija” och ”Polititsija” – skillnader (på ryska)
Video från presskonferensen där reformen presenterades: (på ryska)
Ryssland har en president, och han heter Dmitrij Medvedev. Det är veckans stora nyheter från Moskva. Visserligen valdes Dmitrij Medvedev till president redan för över två år sedan, men sedan dess har inte många lagt märke till den unge, diskrete mannen i premiärminister Vladimir Putins skugga.
Nu, ett par veckor efter sin 45-årsdag, har Medvedev fattat sitt första riktigt tunga politiska beslut: han har gett Moskvas enväldige kung sparken, den 74-årige, kepsprydde borgmästaren Jurij Luzjkov. Det är ingen liten bedrift.
Över 1,4 ryska miljarder spenderades på OS i Vancover. Två utredningar som just nu pågår kan leda till skadeståndskrav på över 50 miljoner. Idrottsministern Vitalij Mutko begärde till exempel ersättning för fem frukostar per dag och bodde på hotell för 200 000. (Även om det för mig låter som stöld/ förskingring/ bokföringsbrott, snarare än korruption.)
hemma-OS i Sotji 2024.
Det har varit mycket nyhetsrapportering om korruption i media senaste månaden. Nedan några exempel på hur mycket man kunnat läsa, även i Sverige, om korruption senaste tiden.
(Jag har tidigare skrivit här om BBC:s videoklipp om korruption.) I Senaste korruptionsklippet på BBC – ”Russian MPs caught in voting scandal” – kan man se hur det går till i verkligheten inne i parlamentsbyggnaden när syftet är att ”förbättra” röstsiffrorna. ”We can no longer imitate democratic procedures”, menar en politisk analytiker i Moskva som intervjuas i videoinslaget.
I DN Ekonomi den 24:e maj kunde man läsa om hur korruption och företagsbedrägerier ökar vid lågkonjunkturer. Svenska företag ansågs vara hårt drabbade jämfört med världen i övrigt. Bakom undersökningen står Ernst & Young.
Två dagar tidigare kunde man på DN debatt läsa inlägget ”Risken för korruption ökar vid statliga upphandlingar”, skrivet av experter på offentlighet. Hemlighetsmakeriet kring regeringens så kallade E-delegation öppnar för korruption, menar skribenterna.
Uppdrag gransknings avslöjande reportage (28/4) om en misstänkt muthärva inom Göteborgs stadsförvaltning har skapat många rubriker. På SVT:s webbsida kan man om reportaget läsa att det ”radar upp bevis för hur kommunala tjänstemän fått förmåner, och också avslöja hur kommunens egen förvaltning försökt mörklägga det hela”.
Detta avslöjande ledde till ett formellt besked om avsked (26/5, t.ex. SVT)
I februari skrev Hanne Kjöller i DN (”Korruption: Finlands sak är vår”) om de finska mutskandalerna. Fastighetsbolaget Nova Group försökt köpa sig politiskt inflytande i Finland.
Ett par månader före allt detta annonserade riksåklagaren att fler krafttag mot korruption är önskvärt. I tidningen Omvärlden och artikeln Sverige klarar inte att utreda korruption yttrade riksåklagaren att ”Det är angeläget att få till stånd en långsiktig och hållbar lösning för att uppfylla alla de krav som kan ställas på bekämpningen av korruptionsbrott”.
Även Kalle Kniivilä (Sydsvenskan) har skrivit om korruption (22/5): ”Lackmustestet för rysk korruptionsbekämpning”.
Så tydliga siffror finns det sällan när det handlar om korruption i Ryssland. Nu har Dmitrij Medvedev chansen att visa om han menar allvar med sina ord om kamp mot korruptionen.
Jämfört med de summor som ofta nämns i sammanhaget handlar det inte om mycket pengar, bara 5,02 miljoner euro och 80 000 D-mark. Så mycket har Daimler-Chrysler under åren 2024-2005 betalat i mutor till ryska tjänstemän för att säkra kontakt. De största summorna har betalats ut till polisofficerare som hade ansvar för inköp av personbilar, men mutor har betalats också till presidentens säkerhetstjänst, försvaret samt stadsförvaltningen i Moskva, Ufa och Novyj Urengoj.
Continue reading ‘Lackmustest för rysk korruptionsbekämpning’